Venös insufficiens uppstår när venernas väggstrukturer ger efter och klaffarna inte kan stängas ordentligt. Ett konkret tecken på detta är åderbråck. Åderbråck kan delas in i primära (ytlig venös insufficiens) och sekundära (posttrombotiskt syndrom). Obehandlad venös insufficiens är början på en ond cirkel och startar en kedja av negativa reaktioner vilket till slut kan resultera i lymfödem.
Orsaken till ytlig venös insufficiens är en svaghet i venväggarnas muskeltonus, vilket ofta är ärftligt. Problemet uppstår endast i de ytliga venerna, eftersom de djupa venerna stöds av muskulaturen runt dem. När venerna ger efter börjar klaffarna läcka och det venösa blodtrycket stiger. Den utlösande faktorn kan vara bland annat bristfällig muskelpumpfunktion sid stående eller sittande arbete. Eller vid graviditet då fostret kan skapa ett tryck mot de djupa venerna i bäcknet. Hormonella förändringar under graviditeten leder samtidigt till att bindväven ger efter mer och mer. Därför hör man ofta att kvinnor kan berätta att de första åderbråcken uppenbarade sig efter första eller andra graviditeten. Som preventiv åtgärd borde därför gravida kvinnor använda kompressionsstrumpor eller strumpbyxor.
Posttrombotiskt syndrom är en följd av en djup ventrombos i nedre extremiteten eller bäcknet. Vid en trombos sker alltid en inflammationsreaktion som skadar klaffsystemet. Detta leder till tillbakaflöde och höjt venöst blodtryck. Då klaffarna i perforansvenerna skadas, riktas flödet mot de ytliga systemet, där trycket stiger. Med tiden leder detta till sekundära åderbråck.
Sjuklig övervikt kan också leda till insufficiens i både vener och lymfkärl i nedre extremiteterna. Det beror på att trycket i buken stiger, i synnerlighet i liggande ställning. Då fungerar heller inte muskelpumpfunktionen. Tillståndet kan leda till venöst bensår utan att venerna eller blodkärlen egentligen är skadade. Det kan dessutom uppstå utbuktningar i de djupa venerna, som redan vid mindre trauman kan blöda häftigt. BMI i denna patientgrupp är vanligtvis över 40.
Utvecklingsstadier vid venöst ödem i ben
Fas 1: Ännu ingen ödem, men antingen de djupa eller ytliga venerna är skadade och det venösa blodtrycket är förhöjt. Detta leder till sk. passiv hyperemi och ökad ultrafiltration.
Fas 2: Eftersom de venösa blodtrycket ständigt stiger, ger väggstruktur och klaffar i allt fler vener efter mer och mer och börjar läcka. Ultrafiltrationen är nu så kraftig att inte lymfsystemet kan hantera överflödig vätska och ödem uppstår. Oftast ett ankelödem, med pitting på dagtid.
Ödemet är oftast värst på eftermiddagar och kvällar och efter längre upprätt ställning. Ödemet försvinner över natten. Eventuellt har åderbråck börjat uppträda i denna fas.
Fas 3: Obehandlad venös insufficiens över går till fas tre. Ödemet kvarstår nu över natten. Senare kan särskiljas små blodutgjutelser distalt på benen. Bruna pigmentavlagningar och kliande hud är även vanligt. Underhudsfettvävnaden ersätts av hård bindväv (lipodermatoskleros). Hudens ämnesomsättning försämras och sår läker sämre och kan leda till bensår.
Behandling
Åderbråcksoperation hjälper inte grundorsaken till det försämrade venösa återflödet. Nya åderbråck uppstår lätt i andra vener som då blir överbelastade. För att förhindra försämring i fas 1 är det viktigt att alltid ha stödstrumpor kompressionsklass 1, under dagtid för att stödja de svaga venerna och minska på läckaget av vätska från blodkärlen. Du kan även själv stödja lymfsystemet med hjälp av egenvård såsom självlymfdränage (SLD), och rörelseövningar.
I stadie 2 och 3 rekommenderas behandling med Kombinerad Fysikalisk Ödemterapi (KFÖ) och stödstrumporna kan behöva ersättas med kompressionsstrumpor klass 2-3. Motion, högläge och kalla duschar är också bra.
Referenser:
Bergholm, P (2019). Lymfologi. En guide i teori och praktik. Vulkan förlag
Tom Väisänen, legitimerad fysioterapeut, medicinsk lymfterapeut och lärare i Kombinerad Fysikalisk Ödemterapi (KFÖ). Kurs till medicinsk lymfterapeut (2022).
